RFID-skyddskort mot skimming

99,00 kr

5 i lager

RFID har blivit en allt vanligare för betalningar, busskort och inpassering till jobb och bostäder. Tekniken finns numera även i alla svenska pass. RFID är en teknik som kan läsas på avstånd och det har väckts en oro för att detta kan leda till att personliga uppgifter kan hamna i fel händer genom så kallad skimming. Detta RFID-skydd stoppas ned i plånboken tillsammans med alla andra kort och genom att blockera alla elektromagnetiska signaler förhindrar det att dina kort med RFID-tekniken sänder ut några signaler.

Skimmingskydd skyddar bankkort

Se videon nedan för hur vårt skyddskort blockerar en läsare från att läsa av ett bankkort.

Läs mer om skimming i media

Tjuvar går med kortläsare på franska stränder – Aftobladet, 7 augusti 2019
Tusentals skimmas varje år – går på några sekunder – Expressen, 13 februari 2019
Så kan tjuven skimma ditt nya bankkort – SVT, 26 april 2017

Specifikationer för skimmingkortet

Egenskap Värde
Storlek (LxBxH) 85x54x1,5mm

Mängdrabatter

För att ta del av mängdrabatten se tabellen nedan. Med vår mängdrabatt kan du se till att hela familjen är skyddad!

Skimming

Allt eftersom digitala betalningar har blivit vanligare har även brotten i samband med digitala betalningar ökat. Ett av de vanligaste brotten kallas i vardagligt tal för skimming, och både SVT (Så kan tjuven skimma ditt nya bankkort) och Expressen (Tusentals skimmas varje år) har rapporterat om det växande problemet med skimming.

Men vad är skimming?

De flesta har troligen hört talas om detta typ av brott genom media även om man aldrig hört talas om ordet skimming. Generellt sett är skimming när en obehörig person får tag i någon annans bank- eller kreditkortsuppgifter i samband med att ägaren av kortet tänkt genomföra en betalning.

Skimming började även innan betalningar kunde göras genom att man blippade sitt bankkort för att genomföra betalningar. När betalningar genomfördes genom en magnetremsa på betalkorten skedde skimming vanligen genom att en anställd i en butik eller i restauranger och caféer hade en maskin som kopierade kortets uppgifter  genom att maskinen kunde läsa av magnetresan på korten. Detta var speciellt vanligt på restauranger eller barer där den som skimmade kortet kunde ta emot en persons bankkort och gå iväg med det till en annan del av lokalen för att genomföra betalningen, men passade då på att även skimma kortet med sin egen kopieringsmasking. Med magnetkorten var det i stort sett omöjligt att skydda sina bankkort mot skimming.

Andra vanliga sätt att skimma kort var till exempel tjänster man var tvungen att köpa genom att till företaget och uppge sina bankuppgifter till en säljare, som då även kunde skimma kortet. Ett mer avancerat sätt att skimma kort var att byta ut eller lägga till skimmingutrustning till uttagsautomater eller på betalterminalen vid bensinstationer som skimmade alla som drog sitt kort i terminalen, och registrerade samtidigt pinkoden.

I Europa har magnetremsorna sedan många år fasats ut och ersattes med den säkrare tekniken som på engelska vanligen kallas för “chip and pin” eller EMV (Eurocard, Mastercard, VISA). EMV innebär att man använder ett chipp på betalkortet för att göra betalningen. Betalningen som görs genom chippet är krypterat. Det gör det omöjligt för en bedragaren att kunna läsa informationen som de kunde göra med magnetremsorna. Dessutom var man ofta även tvungen att ange en fyrsiffrig kod (man kunde även signera ett kvitto) som ett extra lager av säkerhet (därav namnet chip and pin). När denna teknik började införas minskade skimmingbrotten initialt, men snart hade brottslingarna hittat en uppsjö av metoder för att även skimma denna teknik.

EMV löste problemet med att vem som helst kunde läsa informationen på korten, men det ledde bara till att skimming-metoderna blev mer avancerade. Brottslingarna började på olika sätt installera elektronik i terminalerna som avlyssnade kommunikationen mellan kortet och terminalen och skickade kortuppgifterna och pinkoden till brottslingarna. EMV-tekniken har inte heller kunnat lösa det allra enklaste sättet att skimma ett kort som är att skriva ned kortuppgifterna när kunden inte kan se vad som händer med bankkortet. Sedan kan bedragaren handla på miljontals webbplatser på internet genom att endast ange de uppgifter som stod på ett bankkort.

I EU kommer en ny lag börja gälla senare i år (2019) som kräver att företag som tar betalt på internet måste kräva två olika former av identifiering av personen som betalar. Det kan till exempel vara att man anger bankkortsuppgifter, men måste även godkänna betalningen med BankID, eller logga in på webbsidan där man vill göra betalningen. Förhoppningen är att om en brottsling har tillgång till en form av uppgifter så är sannolikheten väldigt liten att de har tillgång till flera former av identifierande uppgifter.

RFID och betalningar

De senaste åren har det kommit ännu en teknik för betalningar. I vardagligt tal brukar vi säga att blippa sitt kort. Det vi syftar på då är att använda RFID-tekniken för att göra trådlösa eller kontaktlösa betalningar. RFID-tekniken har sedan länge även använts i andra situationer där man behöver identifiera sig, såsom till inpassering till gym, kontor och bostäder, men tekniken finns även i busskortet, konsertbiljetter och finns även inbyggt i alla moderna mobiltelefoner.

RFID är en kontaktlös teknik, vilket gör det smidigt och snabbt att använda vid betalningar och andra användningsområden, men till skillnad från när man stoppar in sitt bankkort i en läsare så gör den trådlösa tekniken också att signalerna sänds åt alla håll så att obehöriga eventuellt skulle kunna plocka upp signalerna och läsa av dem. Det finns även de som byggt egen utrustning som på avstånd aktiverar RFID-kort, vilket gör att korten sänder ut sin information, trots att man inte håller på att genomföra en betalning.

Den enda säkerhetsmekanismen som finns kring betalningar med denna teknik är att summan som man kan köpa för genom att blippa sitt betalkort är 200 kr i Sverige. Informationen på kortet är inte krypterat. Det är alltså möjligt att läsa informationen på ett bankkort på avstånd, och även om man inte får ut CVC-säkerhetskoden genom att läsa av informationen på avstånd så går det fortfarande att genomföra köp med den informationen man får ut eftersom CVC-koden inte är ett krav att ange, även om vi i Sverige är vana vid att koden ska anges i svenska webbshoppar.

Chipsters RFID-skydd mot skimming

För den som vill minimera risken att få sitt bankkort skimmat så finns det en relativt enkel lösning som skyddar ditt bankkort mot denna typ av informationsstöld. Chipsters skyddskort är ett RFID-skydd för plånboken. Detta skydd är ett kort (som syns på bilderna) som är lika stort som ett vanligt bankkort men lite tjockare. Allt du behöver göra är att stoppa skyddet in i din plånboken tillsammans med alla andra korten. Skyddskortet behöver inte några batterier. Den fungerar genom att känna av elektromagnetiska fält och svarar med att skapa ett eget elektromagnetiskt fält som ett skyddande fält. Detta fält blockerar signalen från en läsare som försöker läsa av korten. Så länge Chipsters RFID-skydd finns i din plånbok kommer ingen läsare att kunna läsa av dina kort, vare sig det är bankkortet, gymkortet eller nyckelkortet till kontoret. När du tar upp ditt bankkort för att göra en betalning kommer kortet att fungera som vanligt.

Chipsters RFID-skydd blockerar signaler på 13,56 MHz-frekvensen, vilket är den frekvens som alla bankkort använder för kontaktlösa betalningar. Även gymkort och inpasseringskort som fungerar på 13,56 MHz-frekvensen kommer skyddas av detta RFID-skydd. Denna frekvensen är den frekvensen som den moderna RFID-tekniken använder och byggs in i allt fler tekniska lösningar.